8 feb

Brahms Requiem

Ein deutsches Requiem är det mest omfattande verket i hela Johannes Brahms’ produktion
och kom till under en sorgeprocess. I februari 1865 dog Brahms’ mor, och strax därefter
påbörjade han Ein deutsches Requiem. Brahms första tanke var att rekviet skulle ha sex
satser, och en sådan version uruppfördes 1868. Han valde dock att senare samma år
komponera ytterligare en sats, den som har nr 5 och innehåller sopransolo. 1869
uruppfördes Ein deutsches Requiem som vi känner det idag, och det blev Brahms stora
genombrott.

Verkets fullständiga titel är Ein deutsches Requiem, nach Worten der heiligen Schrift – ”Ett
tyskt Requiem baserat på ord ur den heliga skriften”. Detta säger oss att Ein deutsches
Requiem inte är en vanlig requiem-mässa. Brahms undvek att använda den traditionella,
liturgiska texten på latin som Mozart och många andra gjort. Istället valde han ut 15 avsnitt
ur Martin Luthers tyska översättning av Bibeln. Det är ingen dyster dödsmässa, fokus ligger
istället mer på tröst för de levande än på döden, och verket inleds med orden ”Saliga de som
sörjer, de skall bli tröstade.”

Musiken spänner över romantiska ackordföljder så som vi känner igen dem från andra verk
av Brahms. I tillägg konstfullt utformade fuga-avsnitt i enlighet med traditionen efter Bach
och Händel. Verket rymmer också stora kontraster så som andra satsens dånande, unisona
körsats ”Denn alles Fleisch, es ist wie Gras”, och femte satsens glimrande sopransolo.

Bearbetningen för manskör är gjord av dirigenten och tonsättaren Joakim Unander, beställd
och uruppförd av Lunds Studentsångare 2021. Orkestersatsen, här för en mindre
instrumentalensemble, är bearbetad av Joachim Linkelmann och utgiven på Carus Verlag.

Medverkande vid konserten
Orphei Drängar
Hanna Husáhr, sopran
Lars Johansson Brissman, baryton
Instrumentalensemble med musiker ur bland annat Kungliga Filharmonikerna
Cecilia Rydinger, dirigent